Ensam och eländig

Här sitter jag ute i hebben och lyssnar på blåsten mot väggarna, musik från datorn och hjulet som låter irreterande från mössens bur. Jag känner mig fruktansvärt ensam och eländig och en smula rädd.

Jag saknar min söt, jag har spenderat dagen med att sucka och känna mig ensam, och det värsta är att det bara är tisdag, eller egentligen onsdag, och min söt kommer inte hem förren på lördag! det är lååångt!
Sedan vi blev ett par för snart 1 ½ år sen har vi varit i från varandra som längst 4 dagar i rad...på lördag är det sju dar, jobbigt.

Jag längtar något så fruktansvärt mycket efter att få somna i hans armar, känna hans andetag mot mitt öra och hans läppar mot mina.

Mitt i min ensamhet känner jag mig lycklig, jag har hittat någon att älska som älskar mig tillbaka, min livskamrat. Alla hittar inte sin själsfrände, jag har haft den stora turen att göra det.

Nu måste jag, hur dåligt det än kommer att gå, i mon oro sova då jobb väntar i morgon.

RSS 2.0