A Jöns is in da house

Planeringen för dagen var att äta på Johannisholm och sedan åka på kalas i Malung. Vi skulle åka med Stefan & Helena dit och stanna till och äta tillsammans. Tanken från början var att åka vid ca 12.00, men detta ändrades och vi skulle i stället åka vid ca 12.30. När klockan är 12.20 så ringer dom från vi på hörnet och vill att jag ska komma dit och provjobba under kvällen mellan 18.00-23.00. Kalaset började vid 15.00 och nartuligtvis insåg jag att vi inte skulle hinna då Stefan & Helena hade tänkt stanna längre och kanske stanna till i Kättbo. Dn enda bilen jag kunde ta stod i Våmhus så eftersom stefan och Helena redan var hos oss åkte dom i förväg och jag, mamma & Rickard fick åka dit och hämta bilen och komma efter. Jag blev på dåligt humör och inte blev det bättre av att dom ringde så sent och att jag inte alls hade lust att jobba.

Väl framme vid Johannisholm fick vi kasta i oss maten och fortsätta mot Malung direkt sen. Både jag & Rickard åt entrecoté, något som jag längtat efter hela sommaren. Jag var stressad och bilen vi åkte i kunde bara åka i 90 km/h för att inte börja hacka, gah!

Det var kul att träffa släkten i gen (jag har alla släkt från pappas sida i Malung) och farmor gav mig en komplimang för mitt hår så fort hon såg mig under tiden vi var där. Helena min Kusin fyllde 20 år och hade på sig en jättefin klänning med matchande smycken.

När vi kom hem var det bara att skynda till nästa ställe, jag skulle vara på vi på hörnet vid 18.00. Det gick bra att jobba tror jag, verkade så, men jag kände hur otroligt trött jag var på restaurangbranchen. Men det är i alla fall ett jobb (om jag får det!) och det är vad jag behöver nu.

Här sitter jag ute i hebben och lyssnar på blåsten mot väggarna, musik från datorn och hjulet som låter irreterande från mössens bur. Jag känner mig fruktansvärt ensam och eländig och en smula rädd.

Jag saknar min söt, jag har spenderat dagen med att sucka och känna mig ensam, och det värsta är att det bara är tisdag, eller egentligen onsdag, och min söt kommer inte hem förren på lördag! det är lååångt!
Sedan vi blev ett par för snart 1 ½ år sen har vi varit i från varandra som längst 4 dagar i rad...på lördag är det sju dar, jobbigt.

Jag längtar något så fruktansvärt mycket efter att få somna i hans armar, känna hans andetag mot mitt öra och hans läppar mot mina.

Mitt i min ensamhet känner jag mig lycklig, jag har hittat någon att älska som älskar mig tillbaka, min livskamrat. Alla hittar inte sin själsfrände, jag har haft den stora turen att göra det.

Nu måste jag, hur dåligt det än kommer att gå, i mon oro sova då jobb väntar i morgon.

Sommaren inleder med en strålande sol och värme att njuta av, det tackar vi moder jord för!
Jag, Linnea, Elis och Ebba tog en heldag vid bryggorna för att få lite förg och att njuta av solen.


Linnea, Ebba & Elvis




Linnea




Ebba





Elvis fördrog lite skugga och låg i den byggda kojan av Kinnea






Änderna ärade oss med ett besök också

Jag var på väg för att vara lite nyttig och kreativ, nämligen att åka ner till lokalen för at dansa av mig lite.
Men vad jag inte tänkte på var att all inte är lediga mitt på dan en måndag och därmed fanns ingen nyckel att hämta till lokalen i kättbo. Så det blev bad i stället, årets första dopp!

Detta är våra allas kära båthusen, där jag har badat sen jag var jätteliten!







Detta är på Sandras gård på södra sidan där jag badade andra gången samma dag med min lillasyster Elle och Sandra. (har tyvärr ingen bild på sandra)

Äntligen får jag åka utt till mitt barndomshem och njuta av kättbo när det antligen har blivit sommar och varmt.

Jag har förberett och gjort slut på pengar och packat och svettats och nu r jag bara ett samtal i från.
Det är nämligen så att mormor ska åka med mig ut till kättbo efter lite handling, så det är henne jag väntar på nu.

Däremot så ska Rickard jobba under veckan så vi ses inte fören på fredag...det blir tre långa nätter i en ensam säng och två dagars väntan innan jag får träffa honom i gen.
Det blir den andra längsta perioden vi är i från varandra under det lite mer än ett år  vi har varit tillsammans.

Jag kommer dessutom att bli utan internet ett tag nu, förhoppningsvis kommer jag att få  tillgång till internet from  fredag.

Syster Yster kommer på fredag också, det ser jag väldigt mycket fram emot!

19/5

Begravning för en kompis som inte orakade leva längre.
Det kändes nästan overkligt at sita där och ta farväl...

Jag har nu varit på en begravning och ett bröllop under året än så länge, och jag hoppas verkligen att det blir fler bröllop och inga fler begravningar framöver.